Vad är en domän?
Och domän är namnet på din webbplats, t.ex. inboundcph1stg.wpenginepowered.com. Domänen skrivs in i adressfältet i webbläsaren och användaren omdirigeras då automatiskt till din webbplats. Domänen består av en domännamn (inkommandecph) och en domänens upphörande (.dk). Den senare kallas också för en toppdomän eller en toppdomän (TLD). Domäner kan bestå av bokstäver, siffror och bindestreck.
Välja ett domännamn
Som utgångspunkt rekommenderar vi att domännamnet:
- Formulera namnet på ditt företag
- är kort och lätt att känna igen
- är lätt att stava och lätt att uttala korrekt
- inte innehåller lokala bokstäver (inklusive æ, ø och å).
Om ditt företagsnamn består av två ord (t.ex. Super Cykler) gör det ingen SEO-mässig skillnad om du väljer ett namn med bindestreck (super-cykler.dk) eller utan bindestreck (supercykler.dk). Vi rekommenderar i allmänhet domännamn utan bindestreck eftersom det är en mer naturlig stavning för de flesta användare. Oavsett vilket bör du köpa båda domännamnen och automatiskt omdirigera användare från det felaktiga namnet till det namn du har valt att använda.
Det kan finnas en liten fördel med att välja ett domännamn som innehåller ett affärsrelevant nyckelord (t.ex. "cyklar" om du säljer cyklar). Vi anser dock att fördelen inte uppväger nackdelen med att begränsa ditt företags verksamhet till en produktkategori, vilket kan visa sig vara olämpligt i framtiden. Till exempel har vårt eget företagsnamn - InboundCPH - en liknande geografisk begränsning som inte längre är korrekt.
Specialtecken i domäner (æøå)
Om ditt företagsnamn innehåller æ, ø och å bör domännamnet i stället innehålla "ae", "oe" och "aa". Detsamma gäller för andra lokala bokstäver (ä, ö, ü, ñ, é, ç, etc.). Detta beror dels på att dessa bokstäver kan orsaka tekniska problem, dels på att de inte kan ingå i e-postadresser (adressen kontakt@øl.dk är ogiltig).
Du kan också köpa domänen med æ, ø och å och omdirigera alla användare som av misstag skriver æ, ø och å till rätt domän.
Domäntillägg
Domäntillägg är den sista delen av din domän, dvs. kombinationen av bokstäver efter punkten. Du känner säkert till domäntillägg som .dk, .de, .com, .org med flera, men det finns faktiskt mer än 1 000 olika domäntillägg, inklusive mer eller mindre obskyra som .car, .fashion, .golf, .pizza, .restaurant och .shop.
Vissa domäntillägg är avsedda för särskilda ändamål. Det gäller t.ex. .edu (utbildningsinstitutioner) och .org (ideella organisationer). Det är dock vanligtvis inte ett krav på att du använder domäntilläggen för deras avsedda ändamål. Du kan alltså äga en .org-domän även om du har en kommersiell verksamhet - men med risken att din målgrupp tolkar din verksamhet som icke-kommersiell.
I Danmark administreras toppdomänen .dk av DK Hostmaster. DK Hostmaster ansvarar för allt administrativt och praktiskt arbete kring domänerna. Själva köpet av en domän sker på en så kallad registrator (en hostingleverantör) - godkänd av DK Hostmaster - där du vanligtvis köper serverutrymme för din webbplats samtidigt.
Domäntillägget har en viss inverkan på sökmotoroptimering (SEO) eftersom det kan ge Google en indikation på en webbplats landstillhörighet. Det finns dock andra sätt att ange detta på, så suffixet är inte avgörande. Som utgångspunkt rekommenderar vi att du väljer ett suffix som hör till det land där din målgrupp finns (.dk för Danmark).
Multinationella webbplatser kan delas upp i flera webbplatser med lokala domäntillägg (.dk, .se, .no, .uk etc.). Lokala domäntillägg sänder en trovärdig signal till din målgrupp, men har också den betydande nackdelen att det är dyrare att arbeta med flera olika webbplatser än en, och att SEO-värdet är dåligt fördelat mellan de olika webbplatserna.
Alternativt kan du använda en generisk domäntillägg används och språkversioner placeras i underkataloger (.com/dk/, .com/se/, etc.). Det vanligaste generiska domäntillägget är .com. Det är ett bra val eftersom alla känner igen ändelsen och associerar den med något trädvärdigt. Andra tillägg som .net och .org kan användas i stället om .com-domänen är upptagen.
Underdomäner och undermappar
Och underdomän är ett fristående domännamn som föregår din huvuddomän, åtskilt av en punkt (t.ex. nyheder.tv2.dk). A undermapp är en underavdelning av din webbplats som följer din huvuddomän åtskild av ett snedstreck (t.ex. dr.dk/nyheder/).
Både underdomäner och undermappar kan användas för att organisera innehållet på webbplatsen. Vissa placerar till exempel sin blogg på en underdomän (blog.ditwebsite.dk), men en blogg kan också placeras i en undermapp (ditwebsite.dk/blog/). Det är möjligt att ha flera undermappar och underdomäner, och ofta kombineras de två (t.ex. nyheder.tv2.dk/politik/).
Google behandlar underdomäner på ett helt annat sätt än underkataloger. Subdomäner tolkas som en fristående webbplats och därför överförs mycket lite av SEO-värdet från din huvuddomän till subdomänerna. Underkataloger tolkas som en underindelning av din domän och därför ärvs en del av SEO-värdet från huvuddomänen av alla underkataloger.
Undermappar är den bästa lösningen i de allra flesta fall. Observera att du fortfarande måste sökoptimera innehåll i undermapparna, även om de ärver SEO-värde eftersom varje sida på din webbplats i viss utsträckning är individuellt rankad av Google. Läs mer djupgående om fördelarna med underdomäner och underkataloger.
Hjälp med att välja ett domännamn
Det finns flera webbplatser som kan ge inspiration och hjälp när du ska välja ett domännamn. Bland annat genereras idéer baserat på ord som du skriver in och du kan se listor över utgångna domännamn (dvs. domännamn som tidigare använts men som inte längre används).
Utgångna domännamn kan ha en SEO-fördel eftersom de har använts tidigare och därför kan ha externa länkar till dem. Värdet av dessa länkar överförs till dig när du börjar använda domänen - så länge du ser till att länkarna inte pekar på en död sida utan omdirigeras till en faktisk sida på domänen. Webbplatsen bör också ha samma tematiska fokus som den webbplats som tidigare fanns på domänen.
Webbplatser som kan ge input för domäner inkluderar TheDomainRobot. Det är ett danskt initiativ och fungerar därför också bra för .dk-domäner. Du kan hitta många liknande utländska webbplatser genom att söka efter "domain generator" på Google.
