Vad är en domän?
Och domän är namnet på din webbplats, till exempel inboundcph.dk. Domänen skrivs in i webbläsarens adressfält och användaren omdirigeras automatiskt till din webbplats. Domänen består av en domännamn (inboundcph) och en domänförlängning (.dk). Den senare kallas också för en toppdomän eller en toppdomän. (TLD). Domäner kan bestå av bokstäver, siffror och bindestreck.
Välja ett domännamn
Som utgångspunkt rekommenderar vi att domännamnet:
- är namnet på ditt företag
- är kort och lätt att känna igen
- är lätt att stava och lätt att uttala korrekt
- inte innehåller lokala bokstäver (inklusive æ, ø och å).
Om ditt företagsnamn består av två ord (t.ex. Super Cycles) gör det ingen SEO-skillnad om du väljer ett namn med bindestreck (super-cykler.dk) eller ett namn med bindestreck (supercykler.dk). Vi rekommenderar i allmänhet domännamn utan bindestreck, eftersom det är ett mer naturligt sätt att skriva för de flesta användare. Du bör i vilket fall som helst köpa båda domännamnen och automatiskt omdirigera användarna från det felaktiga namnet till det namn som du har valt att använda.
Det kan vara en liten fördel att välja ett domännamn som innehåller ett nyckelord som är relevant för ditt företag (t.ex. "cyklar" om du säljer cyklar). Vi anser dock att fördelen inte uppväger nackdelen med att begränsa din verksamhet till en enda produktkategori, som kan visa sig olämplig i framtiden. Vårt eget företagsnamn - InboundCPH - innehåller till exempel en liknande geografisk begränsning som inte längre är lämplig.
Specialtecken i domäner (aye)
Om ditt företagsnamn innehåller æ, ø och å ska domännamnet i stället innehålla "ae", "oe" och "aa". Samma sak gäller för andra lokala bokstäver (ä, ö, ü, ñ, é, ç osv.). Detta beror dels på att dessa bokstäver kan orsaka tekniska problem, dels på att de inte kan användas i e-postadresser (adressen kontakt@øl.dk är ogiltig).
Du kan också köpa domänen med æ, ø och å och omdirigera användare som råkar skriva æ, ø och å till rätt domän.
Domäntillägg
Domäntillägget är den sista delen av din domän, dvs. bokstavskombinationen efter punkten. Du känner säkert till domäntillägg som .dk, .de, .com, .org och andra, men det finns faktiskt mer än 1 000 olika domäntillägg, inklusive ett antal mer eller mindre obskyra tillägg som .car, .fashion, .golf, .pizza, .restaurant och .shop.
Vissa domäntillägg är avsedda för särskilda ändamål. Exempel är .edu (utbildningsinstitutioner) och .org (ideella organisationer). Det är dock i allmänhet inte ett krav på att du använder domäntillägget för det ändamål som det är avsett för. Du kan alltså äga en .org-domän även om du har en kommersiell verksamhet - med risk för att din publik tolkar din verksamhet som icke-kommersiell.
I Danmark administreras toppdomänen .dk av DK Hostmaster. DK Hostmaster tar hand om allt administrativt och praktiskt arbete i samband med domänerna. Själva köpet av en domän sker vid en så kallad registrator (en webbhotell leverantör) - godkänd av DK Hostmaster - där du vanligtvis också köper ett serverutrymme för din webbplats.
Domäntillägget har en viss betydelse för sökmotoroptimering (SEO), eftersom det kan ge Google en indikation på webbplatsens landtillhörighet. Men det finns andra sätt att ange detta, och suffixet är därför inte nödvändigt. Som en allmän regel rekommenderar vi att du väljer ett tillägg som tillhör det land där din målgrupp finns (.dk för Danmark).
Multinationella webbplatser kan delas upp i flera webbplatser med lokala domäntillägg (.dk, .se, .no, .uk etc.). Lokala domäntillägg sänder en trovärdig signal till din målgrupp, men har också den stora nackdelen att det är dyrare att arbeta med flera olika webbplatser än en, och att SEO-värdet är dåligt fördelat mellan de olika webbplatserna.
Alternativt kan en generisk domäntillägg används och språkversioner placeras i underkataloger (.com/dk/, .com/se/ osv.). Det vanligaste generiska domäntillägget är .com. Det är ett bra val eftersom alla känner till förlängningen och förknippar den med något värdefullt. Andra tillägg som .net och .org kan användas i stället om .com-domänen är upptagen.
Underdomäner och undermappar
Och underdomän är ett fristående domännamn som föregår din huvuddomän och som separeras av en punkt (t.ex. nyheder.tv2.dk). A undermapp är en underavdelning av din webbplats som kommer efter din huvuddomän, separerad med ett snedstreck (till exempel dr.dk/news/).
Både underdomäner och undermappar kan användas för att organisera innehållet på din webbplats. Vissa personer placerar till exempel sin blogg på en underdomän (blog.ditwebsite.dk), men en blogg kan också placeras i en underkatalog (ditwebsite.dk/blog/). Det är möjligt att ha flera underkataloger och underdomäner, och ofta kombineras de två (t.ex. nyheder.tv2.dk/politics/).
Google behandlar underdomäner mycket annorlunda än undermappar. Underdomäner tolkas som en fristående webbplats, och därför överförs SEO-värdet från huvuddomänen endast i mycket begränsad utsträckning till underdomänerna. Underkataloger tolkas som en underavdelning av din domän och därför ärvs vissa SEO-värden från huvuddomänen till alla underkataloger.
Undermappar är därför den bästa lösningen i de allra flesta fall. Observera att du fortfarande måste sökoptimering innehåll i undermappar, även om de har ett SEO-värde, eftersom varje sida på din webbplats i viss mån bedöms individuellt av Google. Du kanske vill läsa mer ingående om fördelarna med underdomäner och underkataloger.
Hjälp med att välja ett domännamn
Det finns flera webbplatser som kan ge dig inspiration och tips när du väljer ett domännamn. Bland annat kan de generera idéer från ord som du skriver in och visa listor över domännamn som har upphört att gälla (dvs. domännamn som har använts tidigare men som inte längre används).
Domännamn som har gått ut kan ha en SEO-fördel eftersom de har använts tidigare och därför kan ha externa länkar till dem. Värdet av dessa länkar kommer att vara ditt när du tar domänen i bruk igen - så länge du ser till att länkarna inte pekar på en död sida, utan omdirigeras till en faktisk sida på domänen. Webbplatsen bör också ha samma ämne som den webbplats som tidigare fanns på domänen.
Följande webbplatser kan bidra till domänerna TheDomainRobot. Det är ett danskt initiativ och fungerar därför även bra för .dk-domäner. Du kan hitta många liknande utländska webbplatser genom att söka efter "domain generator" på Google.
